27 oktober 2005

Jag har uppdaterat textsidan. Lite mindre blod och hjärta, lite mera djur. Djur är en bra sak, tror jag bestämt. Man får gärna kommentera, det vore trevligt.

Jag vill berätta om saker, om struntsaker och viktigare saker och bara för att orden, men det vill sig inte riktigt just nu.

Inte mer än så här:
I morgon åker jag till Umeå. Mina kakor blev brända idag. Jag önskar att jag kunde få en hel natts sömn, särskilt som jag tror det skulle vara bra för mitt humör. I morgon borde jag få tillbaka tentan. Det är lång tid till den sjätte november (och jag tänker inte på Gustav II Adolf.). Jag har berättat om NaNoWriMo för så många människor nu att jag bara måste lyckas med det i år igen. I morgon ska jag köpa kurslitteraturen till neurobiologin och sedan borde jag ta tag i mig och börja studera den, också. Det är något tungt och långsamt i mig, som en felaktig kroppsvätska. Ändå: du gör mig glad; du gör mig så glad. Jag har nya svarta strumpbyxor men det börjar bli kallt. Tror ni det är snö i Umeå? Ibland blir jag så trött av människor; inte på, men av. Och ibland känner jag en sorg över något som gått förlorat (jag kommer aldrig lita på honom så igen). Jag ska läsa "A room of one's own" på tåget, och sedan ska jag prata om något anknutet till Virginia eller boken om en dryg vecka. Min spenatlasagne är bättre än en hel del annat i matväg. Jag borde försöka fotografera mera.

Om du läser detta, Gud, så vill jag ha en helt enkel paus. Låt mig ligga still under täcket tills det blir ljust, och då menar jag inte som en metafor, utan bara morgonljuset.
Sömn, en kram (eller ett dussin) och mindre saker att hålla i huvudet (och små stressmoment: 50 000 ord, nya kursen, förra tentan..) . Nåja, ett av detta kan jag åtminstone åstadkomma. Dessutom mellan rena lakan. Kanske ska man inte begära mer än en sådan halvt zenbuddhistisk njutning.



skuldra + @ + gmail.com     blomsterarkiv   hem     gästbok