24 oktober 2005

Jag har träffat någon som
inte pratar om sina ex
eller om hur han inte kan ha förhållanden
eller hur emotionellt störd han är
och drar förtjust i mittt armhålehår och som kommenterar min kroppsbehåring med "äsch, jag är hårigare."

och mina fördomar om män, alltså. För att det där överraskar mig, eller för att jag åtminstone inte tar det där för givet.

Jag har träffat någon som
gladeligen förstör min frisyr vid tillfälle
och som skriver under sms med "proletären"
och som helt enkelt ställer sig och diskar
som sjunger med i Death cab for cutie med mig
och som man kan läsa Majakovskij med mitt i natten
och som både har skägg och en sund skepticism gentemot Manligheten
och som inte verkar spela om makt eller omtyckande

och att det är så
enkelt kan det vara så
enkelt?

Det känns som att hoppa från tians trampolin, att skriva detta. Jag hoppar aldrig från höga trampoliner, jag simmar längder och rytmer och sitter länge i bastun sedan, men jag tar ut glädjen nu, tar ut den i solljuset och internetoffentligheten och ur revbenens skyddade rum.

Det är inte att hoppa från tians trampolin, det är en möjlig början på något som kanske,
och det är något som även är fint just som det är.

Och om inte annat är det bra för mina fördomar mot män.



skuldra + @ + gmail.com     blomsterarkiv   hem     gästbok