22 juli 2005



Jag tror fortfarande att påsarna under mina ögon beror på alla tårar jag grät under lågstadiet.

Jag tror att min oförmåga att må bra beror på hur jag vältrade mig i min egen självömkan under gymnasiet.

Jag tror att internet var en tröst men också positiv förstärkning av det dåliga måendet, i form av uppmärksamhet.

Jag försöker förlåta: om jag verkligen så desperat behövde uppmärksamheten, så inte fan mådde jag bra, inte.

Jag kunde kanaliserat mig på värre sätt. Jag vill tro det.

Och att det var kanalisering, inte bara skapandet av egna mörkermonster för att verka intressant.

Jag vet inte.

Jag önskar mig så förlåtelse, och en säkerhet på att jag rör mig, och i rätt riktning.


Det är så lätt att älska din (t)röst i mitt öra. Jag är tacksam för lyssnandet du ger mig.

skuldra + @ + gmail.com     blomsterarkiv   hem     gästbok