18 juni 2005


- Du? Är det något? Är du ledsen?
- Mm. Nej. Men... du vet att... Jag känner med för dig än vänskap?
- Mm.
- Och... jag tror inte vi kan ses mer. Jag mår för dåligt av det. Och... förr eller senare träffar du någon. Och det klarar jag inte.
- Så du menar att vi inte ska ses mer. Och inte höras mer? Alls?
- Ja. Alltså, jag har verkligen... Det här har tärt på mig. Hela våren.
- Jag förstår. Jag tror jag förstår. Och är det så du känner det... så är det väl så.
- Mm.
- Men du vet, även om det inte känns så nu, så går det över. Förr eller senare. Kan du inte ringa mig då?
- Jag vet inte.
- Kan du inte säga så, i alla fall? För annars låter det så jävla drastiskt, även om det är så det blir, så kan du väl åtminstone säga att det inte är för alltid.
- Mhm.
- Jag tycker om dig. Jag vill ha kvar dig i mitt liv. Men är det så du känner...
- Ja. Det är... det tar så mycket mer än det ger.
- Då är det så.



- Jag har en lista. Med sånt som gör mig glad.
- Och så försöker du göra det oftare?
- Typ. Det är enkla grejer, äta god mat, sexuell njutning, det rent fysiska liksom. Och annat. Som musik, som att lyssna på viss musik. Även viss melankolisk musik, kanske särskilt den. Jag blir ledsen, med det är på ett skönt sätt.
- Jag tror jag vet. På ett så uppfyllande sätt. Så att det är skönt bara för att det är så totalt.
- Vad gör dig glad?
- Samma. Musik. Mat också. Fast just sex... det är ju trevligt. Men det är inte det... Det är mer det där att röra vid någon. Och hud mot hud. Just själva det fysiska... det är trevligt, men inte så trevligt. Mer... När jag skrivit något. Något jag är nöjd med.
- När jag spelar gitarr och det går bra, då blir jag också glad. Men det är inte riktigt samma... Det måste vara en häftig känsla att skapa något.
- Ja, bara det där att det finns något nu som inte fanns tidigare. Jag blir glad av att göra något, så konkret. Det behöver i och för sig inte vara kreativt. Typ baka bröd, läsa de sidor jag föresatt mig... Och av naturen, ibland.
- Mm. Jag med. Fast jag är inte så mycket ute i den ändå...
- Nä, inte jag heller. Och det är liksom bara ibland. När jag är mottaglig.
- Ja. Vad mer gör dig glad?
- ...människor. Du vet när man är med en människa och allt bara funkar. När man känner sig nära någon.
- När man kommer närmre någon.
- Ja, kanske särskilt då.
...
- Jag önskar att tiden inte gick härifrån. Det är så bra just nu.
- Ja.



Det är inte mitt hjärta som går sönder men det är mig han går förlorad.
Det är inget som får mig att vaka gråtande genom nätter men det är också en sorg.
Och en maktlöshet.


skuldra + @ + gmail.com     blomsterarkiv   hem     gästbok