17 maj 2004
Förr var mensen bara en rödbrun irriterande kladdighet i trosorna. Nuförtiden är den förstås fortfarande det (och otrevligt ofta i de minst slitna vita bomullstrosorna), men också en molvärk i livmodern och, bäst av allt, PMS from hell. PMS är väl inte vetenskapligt bevisat, men nu har det hänt igen, att jag har tänkt "allt är fan helvete jag vill inte JAG VILL INTE" och så har jag insett vilken tid i månaden det är.

Allt är fan i helvete, och nej, jag vill inte. Och det finns en massa konkreta anledningar som inte är hormoner, också.
Min tenta i lördags gick inte alls bra fast jag pluggat jävligt duktigt. Jag hade huvudet fullt av grammatikregler och verb som jag inte använde. I stället var det väldigt mycket rörelseverb. Jag avskyr rörelseverb. Det var inte en vg-tenta.

Och idag var det inlämningsuppgift på databaskursen, och jag visste inte alls saker men lyckades få ett godkänt ändå, och sen var det pm-seminarium på mansforskningen och jag hade inget att säga, inget att säga och jag lät dem köra över mig fast mitt pm fan inte alls var så dåligt. Helvete.

Därefter lyckades jag inte hålla mig utan snorade ner Mirandas jacka, helvete, jag vill inte visa mig svag för henne och jag vill inte umgås med henne för jag blir bara svag och ledsen och trött och det gör mig arg för på något sätt tycker jag om henne men jag känner mig bara ynklig. Hon är snäll och vi blev sittande i Engelska parken i timmar men hon lämnar mig med ett sådant obehag i kroppen.

Jag har bestämt mig för att säga upp kontakten med Johan eftersom den också bara lämnar obehag i kroppen, att jag sitter där med mail och bara känner att vi inte kommunicerar och att jag inte tillför honom något, men det finns inget bra sätt att säga "att umgås med dig, om så bara över mail, tynger mig", för det är svårt att inte få det att låta personligt. Och fan i helvete, jag tycker om honom, jag vill inte säga "och så hörs vi aldrig mer", men det funkar ju inte? Åh.

Jag måste ringa Macademic eftersom min iBook håller på och ballar ur (helvete) och till Telia och till pappa och be honom kopiera och skicka mitt pass och visst var det något mer jag måste göra?

Det mest underhållande som hänt var att jag ville hångla med en pojke på vårbalen (stilig karl), vilket antyder att jag faktiskt har en existerande sexualitet som inte bara är en konstruktion av vad jag tror jag borde känna (yey!), och att jag tror att en i min kör vill ligga med mig. Sorgligt nog sammanfaller inte de två personerna (som inte var första person) i föregående mening.

Det är Kristi Himmelsfärd den här veckan. Det hade jag glömt. Fan, jag ska ta ledigt. Riktigt jävla ledigt. En tur till stadsbiblioteket och låna böcker och en sovmorgon eller två och ja, ja tack.

JAG HATAR ATT INTE VETA VAD JAG SKA GÖRA TILL HÖSTEN.
Jävla jävla jävla. Jag har börjat hoppas på Skurup. Det är inte bra. Det är inte bra eftersom det vore mycket smartare att peppa för littvet (där jag vet att jag kommer in), och det är inte bra eftersom nej, folkhögskola kommer inte lösa allt. Tro inte det, ditt jävla miffo.


Jag är rädd för mitt hjärtas tomhet och för min egocentricitet och för denna överdrivna platsmängd i förmak kammare, detta eko.

Jag känner mig korkad.

Jag tycker inte om något av det jag skrivit. Det är trevligt men det är inte bra. Det är inte bra. Det är begåvad fjortonårspoesi, men vem fan behöver det?
(Kommer aldrig att skriva det som betyder nog. Om jag ens någonsin skriver något som betyder något.)
Jag menar, vem tror jag att jag är? Javisst, jag kan skriva dagbokstexter med hyfsat flow men det är väl en jävla skillnad på det och på Litteratur och Författande och förresten har jag ändå ingen sjävldisciplin. Vad jag ska med den till, i och för sig. Skriva abnorma mändger begåvad fjortonårspoesi. Ja, det låter ju festligt.


Death cab for cutie och Tori Amos är det bästa, det vemodigaste, det jag inte kan sluta lyssna på. Tori Amos är snyggare, så hon är på bild, och så är det ett citat som rymmer en del gammal identifikation. Go Tori.



He said you're really an ugly girl
But I like the way you play
And I died
But I thanked him
Can you believe that
Sick Sick
Holding on to his picture
Dressing up every day
I wanna smash the faces
Of those beautiful boys
Those christian boys
So you can make me cum
that doesn't make you Jesus

Tori Amos - Precious things.


kabe2008 + @ + student.uu.se ascii-arkiv   hem     gästbok