19 juni 2003
Idag har jag träffat Robert. Det var trevligt.

Det är ju häftigt med människor. Att det finns kommunikation, samtal, ett utbyte.
Och jag har lärt mig saker. Det är en bonus med människor.
Förutom oehörda kunskaper om fluganatomi har jag lärt mig saker om mig själv också. Dels att jag föredrar samtal utan ögonkontakt. Det låter verkligen lustigt när jag skriver det, men jag kom på mig själv att placera mig så att jag slapp se honom i ögonen. (Jag kanske är en telefonmänniska trots allt.)
Jag lärde mig också att jag faktiskt är socialt mjukare än jag tror. Jag kanske har lite soc komp trots allt. För jag pratade med Robert om naturvetenskap i tusende former och skola, och hade utmärkt utbyte av det. Medan jag pratar med Tobias om politik och ideologi, med Linn och David om popmusik, med skrivarchicks i allmänhet om litteratur, med Stina min nojjor. Och allt detta behöver jag, allt detta är samtal jag vill ha, men jag följer, är faktiskt ganska följsam. Det upplever jag som positivt.

Jag kanske bara ska skriva om människor? Fast det är något man verkligen inte bör göra i nätdagböcker...
Stina, först. <3 Stina. För Stina är Stinafina, min vän, och det är så jävla bra. Jag kan lita så på henne. Det känns så tryggt. Som om det är på riktigt, som om det inte finns nån tidsgräns, som att vi kan hälsa på varandra om tjugo år och tussa ihop våra eventuella barn och prata då också.
Det är en sådan trygghet i vänskaper som inte finns i kärlekar. Jag jämför med Kalle, för han var min första vän, och det är så skönt att ha en ren vänskap.
Denna tillit. Jag vet inte om det är dumt att skriva om den, om det är att utmana ödet, men den finns ju där, nu, och den gör mig varm.

Min bästa muf:are Tobias, med den alldeles söta Gävle-dialekten, ska kanske till Uppsala i höst. Åh, det skulle bli roligt. En till människa att bjuda hem på te. ;)
(Och då måste jag tussa ihop Sanna, Stina och Tobias. Jag tycker om dem allihop, så de borde banne mig tycka om varandra. Om inte Stina och Sanna går ihop och spöar den stackars politiskt avvikande, förstås... ;) )

Och min bästa skåning David (i konkurrens mded hela min släkt, obs) har utlovat hångeltävling på Arvika. Ouw. Fatta, jag ska på festival utan pojkvän för första gången i hela min festivalkarriär. ;)

(ps: cat eye songs. Gärna respons!)

/Karin

senast   äldre   hem     gästbok