Idag har jag fiffat klart den här sidan och läst "Blonde". Det är en häftig roman.

Jag vill inte arbeta, men man kan ju inte hoppa av nu. Och jag tjänar pengar och fyller en funktion i samhället. Samt att det är bra för min empati.
Och bonus: studieobjekt på det normala livet. Människor som pratar om psykisk sjukdom med rädda röster, som inte har flera vänner som äter sobril och imovane och så vidare. Den andra sidan att se på saker. Det ilskna i tonfallen när de pratar om "överheten". Hur mammor låter när de pratar om sina barn.
De är faktiskt rara, både de anställda och pensionärerna. De är bara så annorlunda mot folkhögskolevärlden.

Jag hängde med Johanna och Magdalena igår. De är mina finaste sen högstadiet. Det var trevligt att de kom och ringde på dörren. Jag fick uppdatering på vad vår årskull gjort av sitt första år i frihet, aka skvaller. Det var roligt.

Elliott Smiths "Either/or" är typ min bästa skiva någonsin. Den är så bra.

Kanske mer senare.